Rastlöshet'n

Det brukar ju sägas att norrlänningar har ett helt annat tempo än resten av svenska folket. Att de tar det lugnt och gör allt i ett sansat tempo. Detta lugn verkar dock inte ha smittat av sig på mig. Jag är rastlösare än någonsin. En dag hemma i ensamhet får mig att vilja klättra på väggarna, raka av mig mitt hår och möblera om hela området för att fördriva tiden. Att jag har skoluppgifter jag måste ta mig ann spelar ingen roll, rastlösheten blir total. Jag kan inte förmå mig själv att sitta still vid datorn längre stunder innan jag måste upp och röra på mig. Jag har blivit som förbytt, känner inte igen mig själv. Vart tog kvinnan vägen som älskade tystnaden av ett tomt hus och tillfredsställelsen över att vara helt ensam. Kanske hon har fått för mycket av det goda? 

Imorgon ska denna rastlösa själ till skolan och träffa folk. Tur är väl det för all tvätt är tvättad, all disk diskad och hela lägenheten städad. Det finns med andra ord inte längre så mycket mer att fördriva tiden med här hemma. Skulle vara skolarbetet då i sådana fall men det är ju så mycket trevligare att utföra det med folk omkring sig. Lucky me som ska till skolan imorgon/Clara